Lactobacillus casei F19® har vetenskaplig identifierats som en Lactobacillus paracasei ssp paracasei F19® men när bakterien används i olika livsmedelsprodukter används det kortare namnet. Bakterien är idag patenterad i stora delar av världen t ex USA, Australien, Ryssland, Europa.

Det finns idag många grupper av produkter på marknaden som innehåller olika probiotiska bakterier. Det är viktigt att redan vid isolering och val av en probiotisk bakterie för vidare karaktärisering, ställa rätt krav på bakterien. Den skall helst ha ett ursprung i human tarm, den skall ha goda överlevnadsegenskaper i både tarmen och de livsmedelsprodukter där den skall användas, den skall naturligtvis vara säker att använda och den skall påverka hälsan på ett positivt sätt. Det är också viktigt att den ger en god smak och en bra textur på det livsmedel som den skall användas i.

Dessa olika krav var i fokus då Lactobacillus casei F19® (L. casei F19®) valdes bland hundratals andra mjölksyrabakterier, isolerade från frisk human tarmslemhinna.

Vid jämförelse av stammarna i olika provrörssystem, t ex med avseende på överlevnad i en tarmliknande miljö, adhesion till mucin och tarmepitelceller samt överlevnad i livsmedel, så hade L. casei F19® de bästa egenskaperna. Bakterien är sålunda väl adapterad till överlevnad i både tarm och livsmedel. Undersökningar har visat att förutom att den är naturligt förekommande i tarmen hos ca 2% av den svenska befolkningen, återfinns den naturligt i vissa livsmedel såsom ost. En fermenterad mjölkprodukt med L. casei F19® har en god smak och konsistens och det är L-formen av mjölksyra som syntetiseras. Det är en stor fördel vid användning i produkter till barn.

Flera internationella studier
Undersökningar in vitro och i djurmodeller används på probiotika för att karaktärisera stammarna, jämföra egenskaper mellan olika stammar och för att bättre förstå mekanismer bakom probiotiska effekter. F19® har karaktäriserats in vitro i flera internationella forskningsprojekt stödda av Nord Food och av EU.

Undersökningarna visar t ex att; bakterien har förmåga att fästa till ytproteiner i tarmen, påverka cytokinproduktion hos immunsystemets celler, binda toxiner (aflatoxin) och att den har en antagonistisk effekt mot olika oönskade bakterier, såsom Salmonella och magsårsbakterien H. pylori. Den har antioxidativa egenskaper som har jämförts med effekter av C-vitamin. Bakteriens säkerhetsegenskaper är väl studerade och vi vet att den inte bär på någon oönskad antibiotikaresistens.

 Humanstudier på L.casei F19® har gjorts på följande områden:

• Tolerans.
• Överlevnad i tarmen.
• Tarmflorans sammansättning och balans.
• Tarmfunktion och välbefinnande.
• Antibiotikabehandling och mot antibiotikaresistens.
• Infektion.

Probiotikas förmåga att minska risken för sjukdom
Idag har det genomförts och publicerats många studier på probiotikas förmåga att minska risken för sjukdom och lindra effekter vid olika sjukdomstillstånd. Dessutom finns studier om probiotikas möjlighet att balansera tarmflora och immunsystem och därmed minska obehag vid t ex antibiotikanvändning eller vid atopiska besvär hos barn.

L. casei F19® har använts i ca 20 humanstudier. Från dessa vet vi att bakterien tolereras mycket bra av alla de grupper av människor som deltagit i studierna nämligen barn, friska vuxna, äldre, antibiotikabehandlade personer, IBS-patienter (Irritabel Bowle Syndrome), personer med kroniskt trötthetssyndrom (CFS, Chronic Fatigue Syndrome), patienter med leverproblem och patienter som genomgår en levertransplantation. I en liten undersökning på vuxna med laktosintolerans var toleransen större för laktos då personerna samtidigt fick F19®.

F19®:s överlevnad i tarmen har varit mycket god i alla de grupper av människor som studerats. Inte bara halten av laktobacillen L. casei F19® ökar vid behandling, utan halten av hela släktet Lactobacillus ökar. Det verkar sålunda som om intaget av F19® gör tarmmiljön gynnsam även för andra lactobaciller. I en studie på äldre var andelen personer koloniserade med H. pylori mätt genom s k urea-andningsprov lägre efter intag av en filprodukt med F19®. I undersökningen erhölls dock samma goda resultat med endast filprodukten. Detta är något som tillsammans med andra studier kring fermenterade produkters effekter vid H. pylori infektion, talar för att det kan finnas en generell positiv effekt av fermenterade mjölkprodukter vid magsår. En undersökning av Sullivan et al visar tydligt att balansen hos tarmfloran bibehålls vid antibiotikaanvändning om försökspersonerna samtidigt får en produkt innehållande L. casei F19®, L. acidophilus och B. lactis (fig 2).

Att kunna stabilisera tarmfunktionen hos personer som lider av diarré eller förstoppning och/eller lindra det obehag eller den smärta som detta kan medföra, är angeläget. I det syftet har flera undersökningar genomförts för att studera effekten av att ge en fermenterande produkt med probiotika. Man har i undersökningarna givit fermenterade produkter med antingen F19® eller med en kombination av L. casei F19®, L. acidophilus och L. lactis samt en placeboprodukt till kontrollgrupperna. Studierna har gjorts på såväl barn som äldre och IBS-patienter.

Hos barn och äldre har en större regelbundenhet vid tarmtömning iakttagits. Preliminära data från en nyligen genomförd undersökning på IBS-patienter visar att patienterna är mera nöjda med sina toalettvanor efter att ha fått en kulturmjölksprodukt med F19®. Dessutom redovisas en större grupp patienter ha fått en tillfredsställande lindring av sina symtom.

Klarar antibiotikaresistens
Vid antibiotikabehandling finns det alltid en risk för utveckling av antibiotikaresistens. I två undersökningar har förekomst av antibiotikaresistenta stammar undersökts. Det gäller en undersökning på allvarligt sjuka patienter som fick antibiotika samt den tidigare nämnda undersökningen av Sullivan, där probiotika gavs i samband med antibiotikabehandling. Undersökningarna har gällt förekomsten av antibiotikaresistenta stammar generellt, men också för att se om resistensmönstret för antibiotika ändras hos L. casei F19®. De två undersökningarna visar inte på någon ökning av antibiotikaresistens vare sig hos floran generellt eller hos F19® då antibiotika och F19® ges samtidigt.

Många undersökningar har visat att probiotika kan minska antalet sjukdagar vid rotavirusinfektion och idag är detta ett av de områden där det finns konsensus kring att probiotika har en effekt. Vissa forskare menar att detta har undersökts på så många olika probiotiska bakterier att det skulle kunna vara en generell effekt som kan tillskrivas de allra flesta lactobaciller och bifidobakterier. I en nyligen publicerad artikel visades att oralt intag av L. casei F19® kan stärka immunsystemet och därmed minska risken för vaginit. I en annan undersökning, där 66 levertransplanterade patienter fick F19® tillsammans med tre andra probiotiska bakterier alternativt en placeboprodukt, drabbades bara 3% av patienterna av allvarliga infektioner i probiotikagruppen, medan 48% drabbades i placebogruppen.

Genomiken är framtidens verktyg för forskning om probiotika
Med genomik menas kunskapen om innehållet av gener i en mikroorganism eller i en värdorganism, t ex människan. I genomiken ingår också studier och kunskap om hur dessa gener uttrycks och hur detta kan påverka metabolismen i mikroorganismen eller i värdorganismen. Via analys av s k global genexpression kan uttrycket av 1000-tals gener studeras samtidigt med hjälp av micro array teknik. Genomik-området ger redan idag helt nya möjligheter att kartlägga de gener som en probiotisk bakterie innehåller, hur dessa gener uttrycks och hur detta i sin tur kan påverka de hälsoeffekter som olika probiotiska bakterier kan ge. För att kartlägga alla de gener som L. casei F19® bär på, inledde Arla Foods i slutet av 2006 ett samarbete med företaget Integrated Genomics Inc. i USA.

På samma sätt som bakteriens genuttryck kan analyseras, kan den globala genexpressionen i olika organ hos en värdorganism analyseras. Arla Foods har tillsammans med bioteknikföretaget Arexis (nu en del av Biovitrum) studerat hur L. casei F19® kan påverka genuttrycket i tarmen hos mus. Detta har gjorts dels för att kunna ge förklaringar till olika hälsoeffekter, dels för att kunna få kunskap om nya områden där probiotika kan ha en effekt. I undersökningarna har effekter på flera områden kunnat iakttas.

Den mest uppseendeväckande iakttagelsen har varit att de två probiotiska bakterier som har studerats, L. casei F19® och L. acidophilus NCFB 1748, påverkar en hel grupp av gener som alla har med fettmetabolism att göra. En av de gener som uppreglerades var genen för apolipoprotein A4. Denna gen uppregleras då vi äter fettrik kost och detta är direkt kopplat till mättnad. Genen för proteinet ”resistine like beta” nedreglerades kraftigt i grupperna som fick probiotika. Detta protein fungerar som en antagonist till insulin.

Förutom effekter på gener involverade i fettmetabolismen erhölls effekter på födointaget och fettavlagringen hos mössen. Mössen åt mindre och en mindre mängd fett lagrades i buken. Resultaten har lett till en ny patentansökan och de är också accepterat för publicering i British Journal of Nutrition.

Resultaten från undersökningarna ovan är speciellt intressanta eftersom flera artiklar från J. Gordons forskargrupp i USA har publicerats de senaste åren, där den generella tarmflorans betydelse för socker och fettmetabolismen, med koppling mot risken för övervikt och fetma, har studerats.

En fortsättning på studierna ovan sker idag, då Arla Foods tillsammans med Semper samarbetar med Karolinska Institutet, Umeå universitet och Biovitrum, i två olika projekt där effekten av probiotika på genuttrycket i flera organ studeras i olika modellsystem.

Nytt EU-regelverk ger ökat intresse för humanstudier
Det har alldeles nyligen blivit klart att från den 19 januari och med tillämpning från den 1 juli 2007, kommer det att finnas ett gemensamt EU-regelverk som gör det möjligt att använda hälsopåstående för livsmedel då effekter av livsmedlet på hälsa har dokumenterats vetenskapligt och dokumentationen har genomgått en vetenskaplig granskning. Detta innebär att intresset för att genomföra humanstudier av god kvalitet på livsmedel eller livsmedelskomponenter kommer att öka ytterligare. Under det senaste året har en undersökning av en fermenterad produkt innehållande L. casei F19®, L. acidophilus och B.lactis på IBS-patienter gjorts på Sahlgrenska sjukhuset (se ovan) och ytterligare en undersökning på IBS-patienter har startats. Studier har visat att personer som fått diagnosen kroniskt trötthetssyndrom ofta har en störd tarmflora och ett immunsystem som är obalanserat. I en nyligen genomförd öppen undersökning av Professor B. Evengård på Karolinska Institutet, upplevde de personer med detta syndrom som fick äta produkten med ovanstående bakterier en förbättring. Möjligheten att minska risken för infektion eller minska antalet sjukdagar vid infektion är också en mycket intressant möjlighet för probiotika.

Probiotiska produkter med Lactobacillus casei F19®:

• Alla kulturmjölksprodukter under Culturavarumärket i Sverige och Danmark, ArlaFoods.
• Kosttillskott för minskning av risk för infektion i Italien, Gene-filus F19®, SIFFRA.
• Ost för förbättrat immunsystem i USA, Lifeline Food Co.

Liknande artiklar i ämnet: