Tarmflorans betydelse för hälsan

Tarmflorans balans har stor betydelse för hälsan

Människans tarmsystem är ett av de tätast koloniserade (bebodda) ekosystemen på jorden. Det finns tio gånger så många bakterieceller i tarmen – ca 100 000 miljarder (1014) – som det finns celler i resten av människokroppen.

Tarmfloran består av mellan 500 och 1000 olika bakteriearter. Den specifika sammansättningen av dessa bakteriearter har en avgörande betydelse för hur vårt tarmsystem fungerar och därmed vår allmänna hälsa och välbefinnande. Bakterierna i tarmfloran lever i ett komplext ekosystem, där de olika bakteriearterna har olika funktioner och aktiverar olika mekanismer hos varandra. Delar av bakteriefloran är helt nödvändig för att skydda oss mot skadliga, sjukdomsframkallande bakterier som förekommer i vår omgivning och i livsmedel. Samtidigt hjälper en balanserad tarmflora till att öka vår förmåga att bryta ner födoämnen och gör det lättare att ta upp näring.

Bakterierna skickar ut signaler i kroppen

Ny forskning visar att bakteriesammansättningen i tarmfloran med stor sannolikhet även spelar en central roll för hur kroppens olika organ och system fungerar 1.

Bakterierna kan binda till tarmen och utsöndra ämnen, som i sin tur binder till kroppens celler och molekyler. På så sätt inleder bakterierna en kommunikationsprocess där signaler skickas ut till kroppens immunsystem och olika organ (bl.a. levern och hjärnan).

Att tarmfloran kan kommunicera med kroppen på det här sättet är en relativt ny upptäckt och forskningen har ännu inte kartlagt hela vidden av denna process. Den visar emellertid att tarmfloran har inverkan som sträcker sig långt utöver vad som sker i mag-tarmsystemet.

Idag ägnar sig många forskare åt att kartlägga de exakta kopplingarna mellan tarmflorans sammansättning och människors hälsa. Det finns bland annat studier som visar att bakteriesammansättningen har betydelse för kroppens ämnesomsättningoch risken för övervikt 2 3

Tarmfloran är ett komplext system och det är därför lite förenklat att tala om ”nyttiga” och ”skadliga” bakterier – det handlar om balans. Emellertid kan denna översikt ge en schematisk bild av de olika bakteriearter som kan förekomma i tarmfloran:

Nyttiga bakterier Nyttiga eller
skadliga bakterier
Skadliga bakterier
Lactobacillus
Bifidobacterium
E. coli
Bacteroides
Ps. aeruginosa
Staphylococcus
Clostridium difficile
Salmonella*
Campylobacter*
 
*Kommer utifrån och är inte en del av tarmfloran


Referenser:

  1. Lenoir-Wijnkoop I, Sanders ME, Cabana MD, Caglar E, Corthier G, Rayes N, Sherman PM, Timmerman HM, Vaneechoutte M, van Loo J, Wolvers AW. Proibotic and prebiotic influence beyond the intestinal tract. Nutrition Reviews. 2007; 65: 469-489.
    http://www.ingentaconnect.com/content/ilsi/nure/2007/00000065/00000011/art00001?token=004f14b9662c383a4b3b257b6e7b605f6c386f384046472a726e2d2954496f642f4 66f5e2814a47
  2. Ley RE, Turnbaugh PJ, Klein S, Gordon JI. Microbial ecology: human gut microbes associated with obesity. Nature. 2006; 444:1022-1023.
    Ley RE, Bäckhed F, Turnbaugh P, Lozupone CA, Knight RD, Gordon JI. Obesity alters gut microbial ecology. Proc Natl Acad Sci USA. 2005; 102(31):11070-11075.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17183309?ordinalpos=5&itool=EntrezSystem2.PEntrez. Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum
  3. Ley RE, Bäckhed F, Turnbaugh P, Lozupone CA, Knight RD, Gordon JI. Obesity alters gut microbial ecology. Proc Natl Acad Sci USA. 2005; 102(31):11070-11075.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/utils/fref.fcgi?PrId=3051&itool=AbstractPlus-def&uid=16033867&db=pubmed &url=http://www.pnas.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16033867